En favoritdikt är "Du och jag och världen". Den inleds med raderna:
"Fråga inte vem du är och vem jag är.
och varför allting är.
Låt professorerna utreda,
de har betalt."
Han tycks mena att i stället för att gå bort oss i funderingar om tillvaron och existensen, bör vi betrakta varandra; människa till människa.
För mig är det också en kärleksdikt. Kärleken behöver kanske inte vara svårare än så.
Dikten avslutas med raderna:
"Här går vi nu.
Den som har de vita gummistövlarna
är du.
Den som har de svarta gummistövlarna
är jag.
Och regnet som faller över oss båda
är regnet."
